Vetenskapliga publikationer eller vetenskaplig publicering är forskningsrapporter som har blivit granskade av kunniga inom det aktuella ämnet före de publicerats. Själva begreppet vetenskapliga publikationer är ett samlingsnamn för akademiska texter som vetenskapliga artiklar och böcker, doktors- och licentiatavhandlingar, arbetsnoteringar, rapporter och utvärderingar. De olika texterna och anteckningarna värderas olika högt och självklart spelar även källan roll. En anteckning kan få större betydelse beroende när, vem och hur den har sagts.
Beroende på ämne är typerna av vetenskapliga publikationer olika vanliga. Inom humaniora och samhällsvetenskaperna är exempelvis böcker, antologier samt vetenskapliga texter det som är mest förekommande. Just vetenskapliga artiklar, som också går under namnen pek forskningsartikel, paper- eller forskningsartikel, är vanligt att läsa i en fackvetenskaplig tidskrift. Om du läser på högskola eller universitet brukar du redan i A-kurserna få lära dig hur du skriver en korrekt vetenskaplig artikel. Även om dessa inte ska förväxlas.
Bakgrunden till vetenskapliga artiklar
Redan under 1600-talet började man att publicera vetenskapliga texter och en av de första facktidningarna var Philosophical Transactions of the Royal Society. Att publicera forskningsresultat helt öppet för allmänheten, eller i alla fall för den del av folket som kunde ta del av texten, var kontroversiellt på den tiden. Därför var det vanligt att trycka ett anagram av forskarens rapport. Alltså en form av rebus där man kastade om bokstäverna i texten.
En publikation föregås av en lång process. En artikel börjar som en originalforskning av vetenskapsmannen eller kvinnan. Den ska också innehålla vilken typ av metodik som forskaren har använt sig av samt presentera tidigare forskning inom ämnet och det resultat som har framkommit. För att en vetenskaplig artikel ska få ett högt meritvärde, alltså betyda mycket, krävs att den är så kallad peer review. Det innebär att den ska ha granskats av minst en forskare.
Tidningens redaktörer är forskare
Som redaktör av en vetenskaplig tidning är det mycket meriterande att vara forskare inom den aktuella disciplinen. Redaktören organiserar bland annat processen med peer review-artiklar. Både redaktören, medarbetarna, vilka också oftast är framstående forskare i sitt fält och redaktionskommittén driver inte sällan tidskriften oavlönat. I gengäld hoppas de få ett stort erkännande och inte minst på att bli citerad av andra forskare och i sammanhang även utanför forskningsvärlden.
Vad som också är viktigt är att forskaren och granskarna det vill säga redaktionsmedarbetarna och kommittén, inte känner till varandra. Det kallas för en blindstudie eller dubble blind. Anledningen är helt enkelt att personliga relationer inte ska stå till grund av bedömningen av forskarens rapport. Är du en forskare som vill publicera en artikel får du räkna med som minst några månader men ibland också år att bli bedömd.
Varför en artikel publiceras
Svaret på frågan varför en vetenskaplig publikation görs är att det är viktigt att forskningen sprids. Detta för att allmänheten ska få ta del av de resultat som forskarna känner till idag. Nya rön, gällande exempelvis sjukdomar, ska inte bara vara till för en elit inom medicinvärlden utan det har ett allmänintresse. Du kan själv leta upp texter i biblioteksdatabaser inom det område som du är intresserad att veta mer om.
Om du vill läsa mer om ett specifikt ämne måste du vara beredd att läsa på engelska. Detta gäller också om författaren är svensk. Anledningen är just att forskaren hoppas få sitt resultat spritt över världen. Sett globalt är svenska forskare endast en liten del av helheten men vi ligger i framkant gällande flera områden. Ett par exempel är IT, miljö och energi. Forskningssverige samlar och sprider information om aktuell forskning i landet.
Skillnader mellan olika tidskrifter
Det finns främst tre typer av tidskrifter. Dessa är vetenskapliga tidskrifter (scholarly journals), yrkestidskrifter (trade/professional) och populärtidskrifter (magazines). Det råder stora skillnader mellan tidningarnas sätt att skriva och granska sina texter. Den första kategorin vänder sig till yrkesverksamma inom området och har ett specialiserat språk. I den andra gruppen hittar vi texter för yrkesverksamma där de som skriver ofta själva är yrkesverksamma inom området. Populärtidskrifterna är till för allmänheten och artiklarna skrivs av journalister eller skribenter.
Källornas betydelse
Ska du lita på vad som skrivs i en artikel måste du kontrollera källorna. Källgranskning är något av det viktigaste inom vetenskapliga publikationer. Vetenskapliga tidskrifter har ofta långa artiklar med en tydlig referenslista som avslutar texten. Populära tidningar har som regel kortare artiklar och källgranskningen är ofta bristfällig. Uppgifterna kan vara skrivna i tredje eller fjärde hand. Dessutom sällan med fotnoter så att du själv kan kontrollera det som påstås i texten.