Det går att mäta psykisk hälsa på olika sätt. “Allmän självskattad hälsa” omfattar psykisk, somatisk och social hälsa, “psykiskt välbefinnande” innefattar främst positiva dimensioner av psykisk hälsa och “nedsatt psykiskt välbefinnande” omfattar lättare psykisk ohälsa. Besvär som sömnbesvär, oro, stress och ångest är viktiga aspekter för att förstå den psykiska hälsan hos befolkningen då andelen personer med nedsatt psykiskt välbefinnande har ökat i flera grupper under de senaste tio åren, både bland män och kvinnor.
Yngre personer uppger oftare att de har bra eller mycket bra hälsa än äldre personer, och på den punkten är männen överrepresenterade. I de yngre åldersgrupperna (16-29 år) är det en lägre andel som enligt uppgift mår bra rent psykiskt. Lägst andel i denna grupp, 67 %, finns bland kvinnor i åldrarna 16-29 år. Motsvarande andel bland män i samma ålder är 80 %, enligt Folkhälsomyndighetens publicerade mätningar.
Större öppenhet och förståelse
En särskild dag instiftades i oktober 1992 av WFMH (World Federation for Mental Health). Dagen har sedan starten uppmärksammats över hela världen, bland annat i Sverige genom Folkhälsomyndighetens kartläggning av den psykiska hälsan, som visar att människor i Sverige generellt sett mår bra, eller mycket bra, rent psykiskt. Detta kan vara ett resultat av att klimatet och öppenheten kring psykisk ohälsa är mycket större nu än för 10-15 år sedan.
Det finns forskning som pekar på att var tredje kvinna kommer bli diagnostiserad med depression någon gång under livet. Det finns dock olika svårighetsgrader på depression. Många människor besväras också av oro och/eller ångest men relativt få lider av riktigt svår ångest. Resultaten visar också att kvinnor oftare är mer stressade än män, särskilt inom åldersgruppen 16-29 år är det vanligt att känna mycket stress. Även sömnbesvär drabbar många, vanligast personer över 45 år.
Psykisk hälsa
Hur människor mår psykiskt har bland annat att göra med hur de upplever meningsfullhet i tillvaron, vilka möjligheter de har att använda sina resurser på ett bra sätt, hur delaktiga de känner sig i samhället samt vilken förmåga de har att hantera vanliga motgångar i livet. Psykisk hälsa definieras som ett inre tillstånd av mentalt välbefinnande, alltså som raka motsatsen till psykisk ohälsa. I sammanhanget talar man ofta om verklighetsuppfattning; bedömning av den inre upplevelsen.
Det är inom den så kallade “positiva psykologin” som de flesta studier om psykiska besvär genomförs. Besvär kan definieras som tillstånd av nedsatt välbefinnande; psykisk obalans, ångest, nedstämdhet, oro och/eller sömnproblem. Dessa besvär påverkar i olika grad människors funktionsförmåga eftersom de kan vara av mer eller mindre allvarlig karaktär. Psykiatriska tillstånd däremot innebär generellt sett allvarligare grader av psykisk ohälsa, som exempelvis ADHD eller depression. Inom detta område arbetar bland annat psykologer, psykiatriker och neurologer.
Psykisk ohälsa
Det sammanfattande begreppet psykisk ohälsa inkluderar såväl mindre allvarliga psykiska problem, som riktigt allvarliga symtom. Symtomen måste uppfylla ett antal kriterier för att en psykiatrisk diagnos ska ställas. Det vetenskapliga studiet av psykisk ohälsa, eller psykiska sjukdomar, kallas psykopatologi och utförs i allmänhet av ovanstående nämnda yrkesgrupper, samt av endokrinologer, som studerar kroppens tillverkning och påverkan av hormoner, och farmakologer, som studerar hur olika substanser interagerar med levande organismer som leder till funktionsändring.
Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, bland unga människor i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet. Sveriges regering har tillsatt en nationell samordnare inom området psykisk hälsa, i syfte att stödja det arbete som redan pågår inom olika kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. Allt detta arbete ska samordnas på nationell nivå. 2017 startade Socialstyrelsen ett arbete som rör frågor inom området psykisk ohälsa, bland annat genom att jämföra psykisk ohälsa hos barn, unga och äldre.
Internationell handlingsplan för psykisk hälsa
Världshälsoorganisationen WHO:s handlingsplan för psykisk hälsa (2013-2020) är antagen av “66:th World Health Assembly” och är ett resultat av omfattande globala samt regionala samråd. Intressenterna är många och spektret brett; medlemsstater, akademiska centra, organisationer och diverse experter. Handlingsplanens fyra viktigaste mål är att stärka effektiv styrning/ledning för psykisk hälsa, integrera psykisk hälsa och omsorg genom att ta fram och genomföra gemensamma strategier för förebyggande arbete samt stärka informationssystem och evidensbaserade forskningsresultat.
Ökning av besök inom barn- och ungdomspsykiatrin
Enligt undersökningar gjorda av SKL har en ökning på riksnivå skett för besök inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin mellan 2016-2017. Sammantaget har besöken ökat med nära 400 000 besök under den undersökta tidsperioden. På BUP och inom vuxenpsykiatrin har det skett en ökning med 18 % respektive 6 %. Kartläggningen visar också att man ökat bemanningen inom BUP under samma tidsperiod, med 8 % fler läkare och 4 % fler sjuksköterskor.